I miss u, i really do.


det är svårt o vakna på morgonen och inte ringa till någon och kunna prata som ett cp
det är svårt att veta att jag inte har dig vid min sida dag ut och dag in längre
det är svårt och veta att vi som var så nära brytit kontakten och fortsatt livet utan varandra
det är svårt och inse faktum att du har andra nu och jag andra, det är helt omöjligt att förstå
vi svor på allt, på våra boyz, våra mammor och allt att vi aldrig skulle bryta kontakten,
att bara döden skiljde oss åt. Vad fan hände?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0